4H - läger igen

Vi har verkligen fullt upp här i Varbergstrakten på Rix11.se - 4H:s riksläger för i år. Härligt fuktionärsgäng och god mat, bra deltagare och ibland även tur med vädret.

Man kan dock inte annat än att tänka på det som hände i Norge i förra veckan. I måndags hade vi en tyst minut på torget i Varberg. Läs gärna artikeln och spana in killen med svart jacka ibland ungdomarna.

Hallands Nyheter - Tyst minut

Renässans

Anonym: Du har läst för mycket Platon.
Sebastian: Hurså?
Anonym: Du har börjat tänka så som han skriver.
Sebastian: Är det hälsosamt?
Anonym: Ja, om du vill flirta med arkeologer...

Till de som tvivlar

Oj vad längesedan!

Jag har kännt en slags prestationsångest över mina inlägg. Jag har dock kommit över denna och idag finner jag enbart återigen en kommunikation över hela skådespelet. Jag har inte tänkt infoga spänning, förnyelse, eller pedagogik dunkel som en murbräck förklädd till kudde, utan bara ett livstecken eller två. Vad är en blogg om inte dagbok till massorna? Jag menar dock inte att läsare av min blogg är massorna själva, utan snarare de som söker svar i vad det nu jag må skriva; och det är en himla skillnad!

Jag börjar med att skriva om boken jag nyss läst: Sokrates försvarstal. Denna bok handlar mest om de som inte åtalas för sina handlingar, utan de handlingar som någon påstår att de svarande äro skyldiga till. Idag, mitt ibland oss, finns det dem som rättar sig till lagens absoluta rättfärdighet, vilken inte göra skillnad på rätt och fel, utan snarare rätt och tvivelaktig, samt givetvis motsägelsefull. Med tvivelaktig menar jag inte skum, dunkelhöjd eller lögnaktig, utan de som på något sätt hanmnat i gråzonen. Vilka vi i hjärtat höjer till upphöjdhet och medborgarskap, bör vi också oavsett lag och ordning tillge hela vår kämparanda och medmänsklighet. Jag hoppas att vi, som människor, inte förhoppas i blindo, utan omges av lyckans välsignelse i den kamp som vi hoppas på i strävan till rättvisa.

Ibland ser lagen bara svart och vitt, och vi måste erkänna att det endast är vi människor som skrivit den. Varje mans öde är inte dommarens absoluta förståelse. Vi, som människor, borde ta lagen i egna händer och se var den fattas vår medmänskliga känsla och inse att en dag kommer vi inte ens behöva dess auktoritet. Vi kan mer än vi medger och vi ser varje gång vi tar av oss kostymen av andras förnuft, den sannliga saken vi i barndomen blivit uppfostrade till att se.

Låt oss vara människor och hjälpa våra fränder att uppnå detta också! Vi kommer alltid att vara er behjälpliga, såsom tvivlandet och ångesten sänker sig, kommer också förhoppningarna och glädjen sprida sig.

Bättre detta inlägg än inget! Det handlar om de som varit oss medborgerliga, men nekats dess medborgerlighet./ Sebastian