"Det var en lång dag igår."
Många gånger hör man ovanstående kommentar.
Alla tycker att deras tid är den centrala, ändå tycker man att dagar kan vara både långa och korta. De flesta personer verkar också tycka att de har mest att tänka på.
Jag tror att alla tänker på lika mycket. Frågan är bara vad man tänker på.
Slut ögonen en stund och tänk på en fotboll. Tänk på den fotbollen i 1 minut utan att tänka på något annat. Så fort du börjar se tex en gräsmatta, har du tänkt för mycket och får börja om. Så fort du börjar tänka på en fotbollsspelare, har du tänkt på annat än den fotbollen och får börja om.
Vad jag menar är att det är svårt att tänka på lite saker.
Lång dag:
Hur var det för mig?
Jo, jag vaknade 06:30 och kom inte i säng innan 24:00, antagligen senare, men det räknar jag inte till igår eftersom det klockvis hörde till idag.
Hur långt är detta då?
Man kan ju lätt se att 17 och en halv timme hann förflutna, men det säger mig inte mycket eftersom jag vet att de 2 minuter då man väntar på att telefonen ska ringa och någon i andra ändan kommer att säga om man kvalificerade sig, eller om han/hon kommer på besök, eller v75 ringer och säger om man har vunnit på lotto eller inte, känns som minst 2 timmar och 2 timmar i trevligt sällskap med intressant tankeomsättning känns oftast inte längre än 2 minuter.
Hmm. Det verkar som om tiden inte är något bra att relatera till. Då får vi hitta något annat som alltid är detsamma!
För att göra en lång historia kort kan jag ta upp Einsteins Speciella Relativitetsteori, som säger att fysikens lagar gäller för alla referensramar som befinner sig i konstant rörelse, även Maxwells ekvationer som säger att ljus(elektromagnetisk strålning) alltid förflyttar sig i förhållande till observatören med ca 300 000 km/sekund(i vakuum).
En del tror att "Relativitetsteorin" säger att allt är relativt. Detta är en jättekonstig tolkning, och jag kan inte förstå hur man kan tolka den på det sättet.
"Relativitetsteorin" säger precis det som Gallileos relativitetsprincip sa flera hundra år tidigare, nämligen: Fysikens lagar är samma för alla referensramar i konstant rörelse. Inget relativt med det!
Däremot är inte alla konstanta rörelser konstanta relativt till varandra, men det behöver man inte bry sig om till en början.
Ok. Var var jag? Jo, 300 000 km är den sträcka ljuset färdades den första sekunden efter det att min dag började igår. Alltså borde en observatör som befinner sig 300 000 km bort tycka att min dag började en sekund senare än vad jag tyckte. En observatör som befinner sig 600 000 km bort borde ju tycka att min dag började två sekunder senare än vad jag tycker.
Allt detta eftersom ingen information kan färdas fortare än ljuset, enligt den speciella relativitetsteorin.
Hur långt färdas då ljuset på 17, 5 timmar? Jo: 8 100 000 000 km = 8,1 miljarder kilometer.
Alltså: Om någon befinner sig 8,1 miljarder km ifrån mig, kommer den personen 17,5 timmar senare än 06:30(hos mig) tycka att klockan är 06:30 hos mig, men då har ju klockan hos mig hunnit gå 17,5 timmar till och jag tycker att min dag är slut.
Då har vi ett roligt läge:
All den sträcka mellan observatören som befinner sig 8,1 miljarder kilometer bort och mig, när min dag precis tar slut, borde då räknas som min dag.
Jag tycker att min dag igår var ganska lång. Hann jag med mycket? Nja, lagom.
Idag är också en ganska lång dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar