Angående val

Jag får väl ta och stryka en del av punkterna. För skrynklighetens skull.


Astronaut hade jag ju drömt om som liten.
Jag kommer fortfarande ihåg hur fascinerad jag var första gången jag såg Saturnus ringar eller Jupiters stora storm i bilderböckerna.
Jag visste nog aldrig vad det var som drog i mig. Bara fascination. En känsla av häpnad och stora utrymmen. Att lära sig planeternas ordning var inga problem. Vissa nebulosor och galaxer lärde jag mig. Och jag ville veta mer hela tiden.


Jag insåg hur liten sannolikhet det är att någon planet som Jorden överhuvudtaget existerar. Låt mig förklara:
1 "Big Bang" händer och redan 10^(-43) sekunder efteråt börjar krafter, tid och avstånd redan etablera sig.
2 En samling väteatomer måste befinna sig så nära varandra att de tillslut pga bland annat gravitation dras samman och bildar en stjärna som är minst 3 gånger större än vår sol. Stjärnan ska brinna tillräckligt länge för att väteatomer ska slås samman till helium osv hela vägen till tunga ämnen som Torium, Kalium och Uran och ännu tyngre atomer. Stjärnan får alltså inte vara för tung, för då brinner den upp för fort.
3 När stjärnan exploderat i en supernova efter tusentals- kanske miljardtals år måste det någonstans, inte så långt ifrån, finnas ett annat vätemoln som dras ihop till vår sol. En del av materiadisken som bildade vår sol (ca 1 %) kommer att bilda dess planeter, och då är det bara en viss typ av materia som gör det möjligt för vår typ av liv.
4 Jorden måste befinna sig på ungefär samma avstånd ifrån solen som måste ha ungefär samma storlek som den har nu. Hade jorden varit tyngre, hade den dragit till sig mer gaser i bildandet och hade kanske slutat som en av de andra 4 gasjättarna i vårt solsystem(obeboelig).
Hade jorden varit lite mindre, hade gravitationen tillsammans med Torium, Kalium och Uran aldrig kunnat värma upp/hålla vår kärna varm, vilket hade lett till att vi inte skulle ha någon geologisk aktivitet. - ingen kolkretslopp bland annat.
5 Solen måste ha exploderat någon gång för miljardtals år sedan så att den kunde blåsa bort atmosfärerna på de 4 inre planeterna vilka var giftiga som bara den.
6 Jorden måste råka ut för ett sjuhundans bombardemang av klumpar i solsystemet som hade banor som korsar de nuvarande planeternas banor för att vi ska få bla en måne, vatten med tidvatten(som många forskare anser är anledningen till att livet inte stannade i vattnet), och andra spännande grundämnen som hade sjunkit ner genom den nu svalnade skorpan.
7 Jorden måste ha en flytande järn-kärna som skapar det enorma magnetiska fält som vi kan mäta med kompasser, vilket ger oss ett jätteskydd mot strålning ifrån solen.

Denna lista kan göras längre och mer specifik, men jag tror att de som vill veta mer redan vet mer.
Varför vill jag inte vara astronaut nu längre då?
Jag insåg hur mycket tanke som ligger bakom varenda liten skruv som ska dras. Varenda kant på verktygen kan vara farlig och 3 timmar rymdpromenad betyder antagligen 3 veckor förberedelse i en simbassäng. Maten verkar inte heller direkt lyxig, men först och främst inser jag att det finns andra som vill vara astronaut mycket mer än vad jag vill och det skulle kännas olustigt att bli något som man bara halvhjärtat går in i när man måste vara så skärpt att ett framträdande inför tusentals personer känns som att ligga och sova.

-...vilket för övrigt låter som en bra idé.