torsdag 28 maj 2009
Jag får väl ge med mig då.
onsdag 27 maj 2009
Berg, Ormbunkar, Övertonserien
Varför bildas det övertoner?
Jo, det är nämligen så som naturen fungerar.
Om man zoomar in på en lite del av ett berg, kan man se att det till viss del ser ut som hela berget som helhet. Det vill säga: En fraktal.
Samma sak kan man se på en ormbunke, snöflinga, blodkärl, moln, träd, skog och toner. Letar man, kan man hitta fraktaler överallt.
Det är när vi hör dessa fraktaler som vi hör övertonerna.
En sinuston är en ton utan dessa fraktaler.
Hur/när hör man dem?
Jo, det är övertonerna som talar om för oss om det är ett piano, en gitarr, en ambulans, fågelkvitter eller Håkan Hellström.
För att höra dem tydligt kan man spela tex ett A på ett piano.
Välj vilken överton du skulle vilja höra, spela den en gång, och sedan grundtonen och försök hitta övertonen i grundtonen.
(Det brukar vara lättare med de lägre övertonerna)
tisdag 26 maj 2009
Väder och Vind
Arrangören var Lions. De hade luciafirande.
Det var december. Det var kallt.
Jag tror att det var 11 minusgrader den kvällen och alla i bandet hade problem med kylan när vi stod där på scenen och skulle spela.
Vi samsades om ett par avklippta fingervantar som basisten varit förståndig nog att ta med.
Saxofonisten tyckte att saxen blev lite kall; vissa toner var svåra att spela. Han hade en av vantarna.
Basisten hade den andra av vantarna på sig när han spelade. Den andra handen åkte som en skottspole mellan den kalla basen och den värmande andedräkten.
Själv kändes det som om man helt tappat rörelseförmågan i fingrarna. Jag kände verkligen inte att jag rörde på fingrarna när jag stod där med gitarren.
När vi repade, hade förutsättningarna varit annorlunda.
När jag i en av låtarna skulle improvisera fram ett solo, rörde sig fingrarna verkligen i slow-motion. Träklossarnas kamp.
Just som solot började närma sig sitt slut minns jag dock att jag uppfattade det ljudet som uppstår när man slår händerna fort mot varandra - när man har vantar på.
Jag tittade upp, och såg att publiken applåderade åt de förfrusna fingrarnas dans.
Då kände jag hur jag efter en sekunds förvåning faktiskt blev bra mycket varmare i hela kroppen.
Tänk vad en applåd kan värma.
På sommaren brukar det vara roligt att spela med andra människor runt tex en lägereld, eller på stranden.
Då brukar man ju anpassa det så att man bara gör det de dagar då det är fint väder.
Vad händer då?
Jo, MYGG OCH KNOTT Simulium!
Jag tycker inte om mygg. Börjar klia. Blir stressad. Får panik.
På söndag ska jag spela i en gruva utan tak.
Antagligen kommer det att ösregna...
Antagligen kommer det massor av knott...
Japp, positiva tankar var det här!
måndag 25 maj 2009
Musikteori - Åh, Vad roligt!
"En enastående fransk pianist spelade en Mozart eller så i Ass-dur. Måste väl vara = B-dur ? Varför skiljer man på Ass och B ? Krångla till det med en massa kors när man klarar sig med ett b-förtecken?"
Jo, det är så att Ass är lika med Ab och G#(Giss), medans Aiss = A# och Bb(Bess).
Om man ska skriva ner de vanligaste namnen på tonerna ifrån G till C, blir det enligt följande:
Nu är det så att en del säger B till Bb och H till B.
Jag har hört Hess som uttal också.
(C-dur måste ju vara någon form av Hiss-musik...ha, ha, ha)
Detta tycker jag kan vara lite förvirrande för mig, men absolut inget fel. Det är ju bara ett annat sätt att säga samma sak på.
Den officiella anledningen till att norra Europa delvis använder sig av H är förmodligen att en tysk munk som kopierade mängder av musik på 500-talet inte riktigt kom sig för att sluta ihop b:na, då blev de h. (Undrar vad som hade hänt om det var en nunna? ...fy Sebastian!)
Varför har man då olika namn(A#/Bb)?
Till exempel:
En F-durskala ska börja med F, innehålla en form av G, A, B, C, D och E.
Spelar man tonerna F, G, A, B, C, D, E, får man ingen ren F-durskala, utan en F-lydisk skala.
Det som har hänt är att den 4:e tonen(B) är ett halvtonsteg för hög. Då måste vi sänka den till Bb, och därigenom behålla ett sorts B.
Likadant är det i F#-dur. F#-dur ska innehålla en form av F, G, A, B, C, D, E.
Höjer vi bara F# och låter de andra låta som vanligt, får vi en F#-lokrisk skala. Därför höjer man de som behövs för att det ska bli en durskala(jonisk).
söndag 24 maj 2009
Övertonserien
2, Är det viktigt att veta vad den är?
På fråga nr 2 vill jag svara:
-Nej, inte om du ändå inte bryr dig, men det är väldigt enkelt att ta till sig kunskapen, och ingen har som direkt påföljd av den här kunskapen som sådan fått begravas(men varför ta några chanser; man kanske blir den första..?).
På fråga nr 1 vill jag svara:
-Om vi tar tonen a1(ettstrukna a), så tänker säkert alla: "Jaja, det är ju tonen som har 440Hz, det vet väl alla."
Då tänker jag: 'Vad tur att alla vet det, för det är ju inte så självklart, men sant, till viss del.'
Förr i tiden tyckte folk att det var självklart att a1 skulle vara 380Hz, men andra kanske tyckte 446Hz och allt där emellan(Den orgel J.S. Bach spelade på, hade ett a med 480Hz).
Först 1939 bestämde man sig för att använda 440Hz som standard, och 1975 tror jag det var som det blev internationellt bestämt.
Hör en människa med världens bästa gehör en ton som har en frekvens på 441Hz, kommer den antagligen att tycka att det är ok att kalla den för a1, trots allt.
Om man hängde med i matematiken kring olika typer av C i tidigare inlägg, förstår man snabbt att: Om a1 är 440Hz, borde a:et(lilla a) som ligger i oktaven under vara 220Hz och ytterligare en oktav ner borden man hitta A(stora A) med en frekvens på 110Hz.
När vi spelar A på ett piano hör vi grundtonen A med sin frekvens på 110 svängningar per sekund, men vi hör också dess övertonserie. Vad är den då? Jag har ju fortfarande inte svarat på den frågan...
Övertonserien är:
Det vill säga i detta fall:
110Hz(grundton), 220Hz(1:a övertonen), 330Hz, 440Hz, 550Hz, 660Hz, 770Hz, 880Hz, ...
A(Grundton), a(första övertonen), e1, a1, c#2, e2, g2, a2, ...
Nu har jag förklarat en liten bit utan att behöva gå in på vad sinuskurva är.
Om det är någon som läser detta och inte kan slita sig ifrån miniräknaren, får jag väl gå med på att jag var väldigt ungefärlig i mitt inlägg om C.
Jag påstod där att ett C kunde vara en ton med frekvens tex 256 Hz(Vilket skulle leda till att a1 skulle bli 430,54Hz).
Idag när vi spelar med tempererade(stämda så att det ska låta bra i alla tonarter, dvs: alla toner utom a1 är lite falska, men även a1 är det ibland också...) instrument har tex c1(det c:et som brukar vara närmast nyckelhålet på gamla pianon) frekvensen 261,62557 Hz.
Slutsats om övertonserien:
Jag kommer nästan bara in på Hz hela tiden och får därför inte riktigt gröpa ur skålen eftersom frekvenser inom musiken återkommer så frekvent.
Kanske blir mer senare.
Ny frisyr
lördag 23 maj 2009
Matematik
Funderingar kring vad det är som driver en musiker/kompositör:
Matematiska uträkningar?
Äh, det är väl som vilket annat jobb som helst?
Som vilket annat jobb som helst -
Ja, om man gör det för pengar trots att man tycker det är tråkigt, har ointressanta/jobbiga arbetskamrater, inte får någon känslomässig extas av det man gör, etc...
"Det var två killar som gick in i en bar. Den ena var musiker och den andra hade inte heller några pengar..."
Matematiska uträkningar -
Ja, hela tiden kan man
- räkna ut vilka toner i vilken skala man spelar/skriver,
- vilka ackord som passar in till dem,
- hinner jag med detta?
- var de halva tonstegen är,
- om man kan lägga in ett +5,
- hur takten ska räknas,
- hur många gånger har jag spelat denna låt nu?
- hur många ackord det är kvar till tonikan,
- om det skulle vara snyggt med ett moll-5add6 ett halvtonsteg innan nästa ackord på 4:an,
- hur en kvintol med en triol i en triol egentligen låter,
- är BPM(Beat per Minute) samma som innan?
- ett tonikaparallell-9 är snyggt ibland, men inte här,
- jag skulle övat 8x8 gånger till på den fingersättningen,
- ah, ett tonartsbyte till subdominantens parallelltonart med höjd 7:a,
- är detta a:et verkligen 440hz?
- Det här är ju omvänd kräftgång...,
- Vad/var är tangenten?
- denna ton är inget annat än ett dubbelhöjt F,
- hjälp! jag har bara 10 fingrar,
- är det någon i publiken kvar??
- ohh, ett +9!
Om det då är matematiska uträkningar; här får du en så att du blir lycklig:

Är det känslor? -
Ja. Hos de som är lagda lite åt det konstnärliga hållet.
Man brukar väl säga att det finns två typer av musiker:
Konstnärer och hantverkare.
Retoriska frågor...
Undra hur smarta människor måste bli innan vi upptäcker världen(har också några andra namn: Universum, miljö, Gud, samhälle, kultur, livsförutsättningar, moral, politik, liv-död, orättvisa, pengar, mänskligheten, et cetera...)?
Vem vet?
Vem kunde veta att det skulle bli såhär?
Lilla vän, har du trillat ner i en tio meter djup brunn?