söndag 30 maj 2010

Jubileum i Holsljunga

Det var ett tag sedan senaste inlägget nu.
Detta får bli ett kort ett.

Det är 20 år sedan Holsljunga-hallen invigdes.
På lördag (5:e) kommer det att vara fest för utomsocknes och inomsocknes.

Jag ska vara med och spela lite piano; bland annat spela en låt av Chopin och kompa Erik "I Skrötås" Johansson när han sjunger Anthem ur Chess. En av Tommy Körbergs versioner finns i länken Här.

Om man vill veta mer, kan man kika på www.holsljunga.com


tisdag 18 maj 2010

Det är nästan så att jag skäms...

...över att jag inte tror att vi får hyperinflation och totalt kollaps i år. Det verkar som om många andra tror det.

Censur är det första en diktator inför

Yttrandefrihet är något som vi hyllar. Vi brukar säga att det är något som rensar bort sitt eget ogräs. Vi tror att folk vet vad som är relevant och vad som är ogräs.

Det första en diktator gör när han eller hon kommit till makten är att se till så att han/hon styr vilken information som kommer till folket. Detta är något som vi inte tycker om, så vi inför lagar och regler som ska se till att vi inte finner oss själva förtryckta.

Sen inför vi mer lagar och regler som ska se till att vi inte råkar ut för skadlig information. Tex förtal och hets mot folkgrupp, politisk insyn (bl.a. tsunamibanden). När folk som fattar beslut om andras liv tycker att andra är för dumma för att förstå vad de fattar beslut om brister det som jag kallar för förtroende. Demokrati övergår till skendemokrati. Att fiffla med siffrorna till budgeten så att den ska se bättre ut än vad den är, är inte något hållbart system. Anders Borg tycker att vi är i ett besvärligt läge. Vi måste öka BNP annars går det inte.

Problemet är att vi alltid måste öka BNP, annars kommer det aldrig att gå. Det är inte bara det att det gjorts för lite och försent. Hela systemet bygger på en oändlig värld med oändliga resurser och ingen klimatpåverkan.
En del personer börjar inse vart vi är på väg och gör mycket för att vi andra ska förstå. Exergiakademin är en sida som ger oss upplysningar. Det alla borde göra är att ta ledigt ifrån jobbet en dag, sätta sig in i situationen, och planera resten av sitt liv utifrån vad man själv inser är det enda möjliga i längden.

Jag började skriva om censur, men vad gör man åt folk som inte vill lära sig?

måndag 17 maj 2010

Viktig del av livet - Hur görs pengar?

Fortsättning på inlägget om hur pengar skapas i banker.

Antag att ett land behöver mer pengar. Det behöver inte vara Grekland. Vi kan ta USA som ett exempel, för hur det funkar i USA, finns det mycket information om på alla möjliga sidor på nätet och i matteböcker.

Kongressen behöver pengar, men har inga. En ansökan skickas till finansministeriet.

finansministeriet skriver ut en hög med statsobligationer. En obligation har ett nominellt värde, tex 100 $, och köper du en sådan och säljer den ett år senare får du 105 $ tillbaka. De flesta sådana här obligationer köps av banker.

Sen köper Federal Reserve en statsobligation ifrån banken och banken får pengar tillbaka. Var kommer dessa pengar ifrån? Tomma luften. Let there be Money! Och givetvis byts pengarna mot en skuld.

Alla pengar lånas fram. Lån har en ränta. För att betala lån och ränta behövs mer pengar än vad som lånades och mer lån behövs.

I inlägget om exponentiella funktioner kan man lätt lära sig hur någonting som växer med en viss ränta beter sig.

Om någon börjar tänka i banor kring inflation nu är man inte så himla fel ute.

Fram till 1971 kunde man byta ut sina dollar mot en viss mängd guld(Bretton Woods II-systemet), men Nixon tog bort den möjligheten och nu finns det inget man kan byta mot som bestämmer hur mycket pengar som kan tryckas.

En del är rädda att samma sak som hände i Tyskland 1919-1923 kommer att hända i västvärlden snart. Hyperinflation, man använde pengar för att elda med. Jag tror inte det händer i år, men man kan alltid läsa lite om det för att börja fundera.

fredag 14 maj 2010

Grekland

Vad har egentligen hänt i Grekland? Jag ska vara kortfattad.

Landet har levt över sina tillgångar och nu flyttas skulden ifrån bankerna till invånarna. Vinnare: Bankerna, och snart hoppas folk att saker ska återgå till det normala.

Finns det något annat land i världen som också har levt över sina tillgångar? Kan vi förvänta oss liknande saker i framtiden?

onsdag 12 maj 2010

Viktig del av livet - Vad är pengar?

Det finns en del personer som tycker att världen går att mäta i pengar, och går man till olika sätt att styra en grupp människor är det ofta pengaflödet det handlar om. Oppositioner går ofta till angrepp på ledarens monetära frågor, och en del mäter till och med lycka med siffror och kontoutdrag. Tillväxt och välstånd. Pengar är alltså:
  1. Ett sätt att lagra ett värde.
  2. Någonting som ska vara allmänt accepterat hos alla i ett samhälle.
  3. Det ska gå att mäta i enheter, dvs har man en Peng är den lika mycket värd som en annan Peng.
Enligt Chris Martenson, fd vetenskapsman inom läkemedelsindustrin, är pengar en fodran på mänsklig arbetskraft.
Det kan vara kor, fina stenar, guld, snäckskal eller en papperslapp som någon regering tryckt upp.

Före 1990 hade den jugoslaviska dinaren ett visst värde - man kunde köpa sig något för en dinar. Men under hela 1980-talet hade den jugoslaviska regeringen ett kraftigt underskott och tryckte mer pengar för att kompensera. När det var som värst, någon gång 1993-1994, var inflationen 37% per dag och de största valörerna var i storleken 50 000 000 000:
Med 37 % inflation per dag är 1 öre den första januari värt lika mycket som en miljard kronor den 3:e april, och har du en miljard kronor den första januari är det värt ett öre den tredje april.

John Kenneth Galbraith har ett exempel på hur pengar skapas i den verkliga värden som vi lever i och det går till såhär:

En person kommer till en nyöppnad bank i en stad och sätter in 100 000 kronor. Banken blir glad för de hade inga pengar innan och bestämmer sig för att investera dessa pengar som de precis fått in. Enligt ett system som heter fractional-reserve banking har de rätt att låna ut 90 % av det belopp de har på sina konton.

In kommer en låneansökare och ber om att få låna 90 000 kr och banken går givetvis med på detta. Lånetagaren betalar ut hela summan till en av sina anställda som genast sätter in pengarna på banken igen.

Nu har banken helt plötsligt 100 000 kr insatt, 90 000 kr utlånat plus 90 000 insatt; sammanlagt 90 000 utlånat och 190 000 insatt. Nu får de låna ut 90 % av de 90 000 kr som just blivit insatta.

In kommer en lånesökare och ber om att få låna 81 000 kr och banken blir glad. En anställd får alltihop och sätter in pengarna på banken igen.

Nu har banken 271 000 kr och 171 000 kr i lån. När denna lilla karusell gått flera varv har banken upp emot en miljon kronor och alla pengar är lånade och alla lån har en ränta som ska betalas. Skulle nu alla som satt in sina pengar på banken vilja ta ut dem samtidigt, kommer banken att kollapsa.

Pengar är alltså lånade in i existens till ränta. Eftersom pengarna i systemet inte räcker till att både betala tillbaka lånen och räntan undrar man vart de extra pengarna ska komma ifrån.

Kortfattat:

Jag skulle vilja säga att det är väldigt svårt att skriva kortfattat om det jag tänkte skriva och därför tar det lite tid. Men jag vill verkligen skriva det för jag tycker att ni ska läsa det.
En del av texten kommer att vara grön och det betyder att jag förklarar något som jag precis skrivit eller kommer att skriva. Om man vill, kan man hoppa över den gröna biten.
Jag kommer att färga en del av texten röd för att jag tycker den biten är värd att tänka på extra mycket; eller bara för att hålla igång intresset.

Alltså kan man se det som att detta inlägg handlar om kommande inlägg...

tisdag 11 maj 2010

Viktig del av livet - Exponentialfunktioner


Exponentiell tillväxt är något som inte alla tycker är roligt. Så fort en del hör talas om det, vänder man ryggen till och hoppas att det inte kommer att bli ett stående inslag i resten av livet, men där har man fel!

Själv tycker jag man ska börja lära sig exponentialfunktioner så snabbt det bara går i skolan. Helst direkt efter multiplicering och division. Vårt nutida samhälle kan mycket väl definieras genom dessa funktioner och hela vår ekonomi bygger på det.

Jag vet att alla inte kan vara som jag när man läser något som har med matematik att göra, men alla som läser vidare om det jag kommer skriva kommer inte att ångra sig. Det är värt att läsa om och om igen. Jag har någon gång hört en respektabel människa säga att mänsklighetens största brist är att vi inte kan förstå exponentialfunktioner. Detta måste rådas bot på nu.

Exponentialfunktionen beskriver något som växer med stadig tillväxt, t.ex. 2 % per år. Inget konstigt ännu. Om man exempelvis sätter in 100 kr på banken och ett år senare plockar ut 102 kr är det ingen som blir jätteförvånad. Hur lång tid tar det då innan beloppet på banken fördubblas?
Jo, utan miniräknare chansar jag på att det tar ca 35 år.
Nu när jag plockade fram miniräknaren för att kolla svaret visade det sig att man efter 35 år med 2 % ränta har 199,98 kr på banken. Det var väl bra chansat. Men det var också väldigt enkelt och nu ska jag visa hur:

Så om jag nu visste att tillväxtprocenten var 2, delade jag bara 70 med 2 och fick fram 35. Enkelt. Om det hade varit 7 % istället kommer det att ta 10 år eftersom man dela 70 på 7.
Om det i tidningar står att kriminaliteten har fördubblats på 20 år kan man räkna ut att det ökar med 3,5 % per år. 20 multiplicerat med 3,5 är 70.

Var kommer då detta tal 70 ifrån?
70 är ungefär 100 gånger den naturliga logaritmen av 2,

Vill man vet hur lång tid det tar att tredubblas tar man naturliga logaritmen av 3.

Om man har tex ett pris som varje år växer med 7 % kommer det att vart tionde år fördubblas. Ex: Om bensinpriserna är 13,37 per liter idag, kommer det att kosta 26,74 om tio år. 53,48 om tjugo år. 106,96 kronor/liter om 30 år och 213,92 om 40 år. Någonting säger mig att det kommer kosta mer, men det kommer jag till senare.

Det där med att saker fördubblas med ett visst intervall får stora konsekvenser. Ta exemplet med schackspelaren som skulle välja en belöning ifrån sin kung eller kejsare och blygsamt bad om ett korn vete på första schackrutan, två på andra, fyra på tredje, åtta på fjärde osv. Eftersom det är 64 rutor på ett bräde, kommer fördubblingen leda till att belöningen blir ca 400 gånger mer än jordens sammanlagda produktion år 1990 av vete. Det är ganska mycket... 2 upphöjt till 64 minus 1.

En annan sak som är viktigt är att tillväxten inom en fördubblingstid kommer vara större än den ökning som varit innan.
Dvs om förbrukningen av fossila bränslen ökar med 7 %/år kommer vi under varje tioårsperiod att förbruka mer än all förbrukning av fossila bränslen fram till den tioårsperioden.

Allt detta är exponentiell tillväxt. Energikrisen är i sig ett klassiskt exempel på exponentialartad ökning i förhållande till en begränsad åtkomst av kol, olja och uran, men det är inte bara det att det finns en viss mängd av det i marken; en stor del av det kommer ingen att gräva upp på grund av att det inte är ekonomiskt försvarbart - det kommer kosta mer att utvinna än vad man får in på det. -Vilket jag tycker är bra.

Jordens befolkning ökar ungefär med 1,13 % per år, vilket leder till att vi kommer vara dubbelt så många om 63 år om det fortsätter i samma takt, och om mindre än 3 000 år kommer människorna väga lika mycket som jorden själv.

Även om befolkningen ökar med samma procent varje år, kommer antalet människor öka med större steg.
Frågan är hur många som får plats på denna planet och hur vi ska göra för att inte bli fler än så.

Till höger ser ni en kurva som liknar en exponentialfunktion, nämligen hur mycket vatten som görs åt med varje decennium.

Nedanför en kurva med hur många djur som blir utrotade.
















Till vänster ser ni hur många procent av världens fiskevatten som är utfiskade.







Utsläpp...
Klimatförändringar...
Cirkulation av pengar i världen:

Det finns fler exempel på dessa grafer, men jag tror ni är med på noterna.
Det som ligger bakom allt detta är antalet människor på planeten, och den exponentiella tillväxten.

Det blev ett mindre kort inlägg än vad jag hade hoppats på. Få se hur nästa blir.

måndag 10 maj 2010

Om 50 år

Jag kan inte säga att jag har särskilt ljusa tankar om framtiden för den här planeten. Svält, krig, ekonomisk kollaps, ännu mer svält, krig och ekonomisk kollaps.

Jag känner en del med positiva syner på framtiden och med idéer på hur det kan gå till. Folk som märker att man kan förändra om man bara vill. Men jag tror inte att det räcker om inte folk vaknar till. Det verkar som om vi är medvetslösa och att en iskall hink med vatten inte skulle räcka hela vägen. Kanske kommer framtiden att väcka oss.

Ekonomisk kollaps tror jag inte att det går att komma ifrån om inte alla mycket snart börjar vända på trenden. Det kommer inte handla om några storbanker som kommer att behöva räddas, utan hela stater som inte kan betala ut pensioner eller underhålla infrastrukturer eller betala sjukvårdare och lärare. Franska revolutionen kommer se ut som ett barnkalas och anarki kommer att råda i Danderyd.

Svält kommer att finnas överallt där befolkningen ökar exponentialartat oavsett om man pratar om Oslo, Shanghai eller Abuja(Huvudstad i Nigeria).

FN har det stora arbetet framför sig när före detta oljeexportörer och jordbruksländer inte längre har råd att producera eller köpa elektricitet eller rent vatten pga slut på olja, uran och kol.

Vi kan inte stänga våra gränser, hoppas att alla vinner på bingolotto och se på när resurserna på denna planet inte går att utvinna längre, och med resurser menar jag även brukbar mark och vattenareal.

Jag ser det absolut inte som en fråga om om det kommer att hända om vi fortsätter som vi hittills gjort, utan hur snart. För egen del känner jag bara till två alternativ:
  1. Att för bövelen se till att andra fattar hur galet det kan bli(och att det inte bara handlar om deras barn och barnbarn, utan de själva också).
  2. Att strunta i om världen brakar ihop om 5 år och vänta och se om det kanske verkar lite bättre om sådär 5 000 000 år istället.
Om 50 år kommer det inte se ut som det gör nu och jag tänkte att jag skulle berätta varför jag tror detta i några kommande inlägg.

lördag 8 maj 2010

Degressiv proportionalitet

För ett år sedan pratades det väldigt mycket om Lissabonfördraget i tidningar och TV. Det verkar längesedan nu även om tiden går fort. Är det mindre aktuellt nu? Njae, nu har vi ingen mer chans att rösta om just det, men december förra året trädde det i kraft och satte nya regler för hur EU skulle fungera.

Jag orkar verkligen inte gå igenom hela fördraget såhär en lördagsmorgon, utan endast en sak, och det är att lissabonfördraget satte ett tak på hur många mandat det ska finnas i europaparlamentet - nämligen 750 plus talman. Samtidigt bestämdes det att ett medlemsland inte får ha mer än 96 mandat, samt att inget skulle ha mindre än 6 mandat.

Vad är då degressiv proportionalitet? Jo, de stora medlemsländerna har mindre mandat i förhållande till sin befolkningsstorlek än de små.
Vi gör ett fantasiexempel:

EU har idag ca 375 miljoner invånare som får rösta till europaparlamentet. För enkelhetens skull säger vi att det är 400 miljoner. Dessa länder får nu fördela sina 750 mandat sinsemellan. Sen antar vi att Ryssland med 100 miljoner röstberättigade går med i EU och ska därför få sina mandat. Sammanlagt finns det nu 500 miljoner röster och då borde väl Ryssland ha en femtedel(150) av mandaten.
Nej, inte enligt den degressiva proportionalitet som råder idag. Då skulle Ryssland inte ha mer än 96 mandat, alltså bara nästan en åttondel.

Nu verkar det inte som om Ryssland kommer gå med på många år eftersom de inte uppfyller de krav som gäller för tillfället.

Nog om detta för nu.