måndag 25 maj 2009

Musikteori - Åh, Vad roligt!

Jag fick en fråga:

"En enastående fransk pianist spelade en Mozart eller så i Ass-dur. Måste väl vara = B-dur ? Varför skiljer man på Ass och B ? Krångla till det med en massa kors när man klarar sig med ett b-förtecken?"

Jo, det är så att Ass är lika med Ab och G#(Giss), medans Aiss = A# och Bb(Bess).
Om man ska skriva ner de vanligaste namnen på tonerna ifrån G till C, blir det enligt följande:

G, G#/Ab, A, A#/Bb, B, C

Nu är det så att en del säger B till Bb och H till B.
Jag har hört Hess som uttal också.
(C-dur måste ju vara någon form av Hiss-musik...ha, ha, ha)
Detta tycker jag kan vara lite förvirrande för mig, men absolut inget fel. Det är ju bara ett annat sätt att säga samma sak på.

Den officiella anledningen till att norra Europa delvis använder sig av H är förmodligen att en tysk munk som kopierade mängder av musik på 500-talet inte riktigt kom sig för att sluta ihop b:na, då blev de h. (Undrar vad som hade hänt om det var en nunna? ...fy Sebastian!)

Varför har man då olika namn(A#/Bb)?

Till exempel:
En F-durskala ska börja med F, innehålla en form av G, A, B, C, D och E.
Spelar man tonerna F, G, A, B, C, D, E, får man ingen ren F-durskala, utan en F-lydisk skala.
Det som har hänt är att den 4:e tonen(B) är ett halvtonsteg för hög. Då måste vi sänka den till Bb, och därigenom behålla ett sorts B.

F, G, A, Bb, C, D, E

Likadant är det i F#-dur. F#-dur ska innehålla en form av F, G, A, B, C, D, E.
Höjer vi bara F# och låter de andra låta som vanligt, får vi en F#-lokrisk skala. Därför höjer man de som behövs för att det ska bli en durskala(jonisk).

F#, G#, A#, B, C#, D#, E#

Som ni ser blev den tonen som klingar som ett F, nu till ett E# bara för att den sjunde tonen i någon form av F-skala ska vara någon form av E.

Inga kommentarer: