Tänk att han hade levt i denna grotta en gång. Han mindes precis hur han sökt igenom den när han första gången gått in. Han hade efter ett tag hittat slutet på grottan och han tyckte att platsen visade spår på att en gång i tiden, långt före honom, ha varit en boplats.
Han undrade om grottan kanske, om den hade ett medvetande, tyckte att han själv hade förändrats lika mycket som han tyckte att grottan hade förändrats.
Var det värt att tänka på? Nej, det tyckte han inte.
Han kände en pirrande känsla i magen. Han belöt sig för att han skulle gå in...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar