torsdag 3 december 2009

Hur minnet fungerar - ibland...

Sittandes direkt efter en tentamen i Biologi befinner jag mig nu i biblioteket; skrivandes.

Språket är ju något som vi har svårt att glömma. Ibland kan det dock vara svårt att få ihop och ibland kan det vara svårt att tolka, men ändå är det något vi utnyttjar ofta och ständigt blir påminda om hur man ska använda.

Detsamma är det när vi spelar piano. Man kan lära sig väldigt spännande saker om man bara håller på. Att tröttna på repetitionen och hoppas att minnet fungerar som en dator, är antagligen likvärdigt med att tro att man kan lära sig ett nytt språk för livet genom att läsa enstaka böcker någon enstaka gång och prata enstaka ord i fragmenterade meningar med halvhjärtad inlevelse.

Jag har upptäckt att jag har lätt för att minnas vissa saker när jag reagerar över hur konstiga de är. Tex tittade jag i formelsamlingen jag fått låna av Olof och såg den konstiga formeln Heron kom på för att räkna ut arean av en triangel där sidorna är a, b och c:



p, som dyker upp är:



Detta kanske inte verkar så konstigt, men om man byter ut p mot dess innebörd, blir det lite roligare:



Om man inte tycker detta är konstigt, kan vi sätta in värdesiffror på a, b och c så att de står för verkliga sidor i en triangel. Vi låter a vara 5, b vara 3, och c vara 14, bara för att se hur det skulle se ut.



Tycker man inte detta är konstigt, kan man räkna lite till...









Nu har vi alltså fått fram ett tal som är roten ur -1584. Roten ur 1584 är ca 39,8, men vi vet ju att ett tal gånger sig självt alltid blir ett positivt tal oavsett om talet är positivt eller negativt. Roten ur 25 är 5, och roten ur -25 är 5 x i. i i kvadrat är -1. Alltså kan vi använda oss av i när vi beskriver roten ur ett negativt tal. 39,8i multiplicerat med sig självt blir -1584, och 39,8 borde då vara den area som vår triangel har.

Ni fattar att jag tyckte detta var konstigt va. Alltså lärde jag mig det bara genom att se formeln och räkna med den en gång.

Däremot kan jag tycka att det är svårt att lära mig självklara saker.
Jag menar: Kommer du ihåg alla träd du gått förbi? Det är ju konstiga saker eller saker man repeterar som man lär sig.

Om detta stämmer. Hur fungerar då människor som kan lära sig telefonkatalogen utantill?
Tycker de att varje telefonnummer är jättekonstigt och blir förvånade över att just det numret hör ihop med just det namnet, eller repeterar de katalogen massor av gånger?

Inga kommentarer: